Hugo korsade den leriga vägen. Han var yr och mådde väldigt illa. Han var tvungen att ta vägen genom den mörka och läskiga skogen. Skogen ska vara känd för många mord. Fem mord på de senaste året. Han kom gående sakta. Han hade glömt sina glasögon hos sin kompis. Han såg knappast någonting. Regnet föll på hans korta hår. Det var midnatt. När Hugo gick förbi en anslagstavla där det var en tidning var upp tejpad, det stod. Psykisk mördare på fri fot. Han kom längre och längre från allt ljus tills han var inne i skogen.
Vinden strök längs med Hugos rygg. Han gick snabbt mot en grind. Det var kolsvart inne i skogen. Allting snurrade. Hugo kände sig förföljd. Han hörde nästan någon som andades bakom han. Men det var väl bara alkoholen som påverkade han. Det var den läskigaste känslan som han hade känt. Plötsligt ryckte det till i buskarna det kändes som om den som förföljde han var närmre än någonsin. Hugo gick förbi en lykstolpe. Han vände sig om och såg en stor skugga. Skuggan vände och gick in i skogen. Hugo började springa. Han såg inte vart han sprang. Helt från intet slog han i pannan i en gren. Hugo föll ned på den leriga marken. Hans rygg fylldes med vatten och huvudet dunkade som en tickande bomb. Sedan hörde han en gren som knäcktes. Hugo reste sig. Han kollade sig omkring. Det fanns många stora träd som man kunde gömma sig bakom.
Han skulle precis börja springa men märkte att han hade en gren rakt genom sin knä skål.
Hugo stönade högt. Han kastade sin blick mot ett ljus längre bort i skogen. Det måste vara hus. Hugo haltade med alla sina krafter. Men det räckte inte. En stor skepnad drog ned han på marken. Och innan han visste det så hade han en kniv mot strupen. 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar